Lurad på konfekten...

Imorse ringde klockan tidigt, P skulle upp och jaga. Några timmar senare sitter jag och äter frukost efter en skön långpromenad när P ringer. Han undrar om jag har uppfattat att det är vintertid, det hade inte han gjort. Inte jag heller. Min telefon hade automatiskt ställt in sig på den nya tiden under natten. Därmed gick jag miste om den lyckokänsla som brukar infinna sig när jag inser att klockan är en timme yngre än jag förväntat mig. Känner mig lite lurad...